Reinfeldt spenderar mer än vad vi tror

Ikväll presenterade G20 länderna en omfattande plan med ökade satsningar för att få världsekonomin på fötter. Det är glädjande att länderna kunnat enas om en gemensam plan. Än mer positivt är det att planen också innehåller löften och åtgärder som innebär att frihandeln inte ska begränsas. Detta har annars varit, i mina ögon, ett stort orosmoment efter Obamas populistiska utspel i valrörelsen. Denna globala stimulans tillsammans med en fortsatt frihandelsvänlig politik är precis den medicin som den exportberoende svenska ekonomin behöver.

På hemmaplan fortsätter debatten kring regeringens linje som kritiseras för att vara alltför passiv. Idag presenterade Dagens Industri (ej online) en sammanställning från OECD på hur stora finanspolitiksa stimulanser de olika länderna gör för att bekämpa krisen. Här har man räknat samman de extra satsningar man gjort under krisen tillsammans med de extra utgifter som på ett naturligt sätt belastar statsbudgeten på grund av det ansträngda läget, så kallade automatiska stabilisatorer i form av t ex A-kassa och socialbidrag.

I tabellen kan vi konstatera att Sverige således gör de absolut största satsningarna av alla jämförbara industriländer med krisrelaterade utgifter på drygt tolv procent av BNP. Detta ska jämföras med USA:s elva, Tysklands nio och Frankrikes sju procent av BNP.

Oavsett om man tycker att regeringen gör rätt eller fel, så kan vi alla fall konstatera att oppositionen har fel i sin argumentation där man ofta hävdar att vi har en regering som inte gör, i princip något, för att dämpa krisens effekter. Med OECD:s högsta krisrelaterade utgifter, så är detta uppenbart en felaktig kritik. Det är med andra ord Socialdemokraterna som vill, ur ett internationellt perspektiv, vidta extraordinära åtgärder. Detta är inte det intryck man får i den politiska debatten. Antingen har Reinfeldt brustit i pedagogisk förmåga, alternativt så trivs han bra med imagen som en eftertänksam och sparsam regeringschef trots att det flödar pengar ur statskassan.

Ras

Idag har Sveriges BNP-siffror för det fjärdekvartalet presenterats. Siffrorna visar på ett historiskt kraftigt ras på hela 4,9 %. Att såväl den globala som den svenska ekonomin befinner sig i en kris råder det ingen tvekan om. Däremot kan åtgärderna vara värda att diskutera. Nu höjs nämligen allt kraftigare röster från LO och oppositionen om att regeringen måste agera med ytterligare stimulansåtgärder.

Personligen är jag högst skeptiskt till den typen av utgiftsökningar. Jag kan möjligen tänka mig ett visst tillskott till kommunerna där skatteunderlaget minskas kraftigt för att på så sätt minska de största effekterna i t ex skola och barnomsorg. Här är jag också övertygad om att regeringen kommer att skjuta till mer kapital. Frågan är bara när och i vilken utsträckning.

Ytterligare utgifter ser jag som högst problematiska. Jag är tämligen övertygad om att många utgifter skulle vara att kasta pengar i sjön. Socialdemokraternas tidigare förslag att öka bidragen till studenter och barnfamiljer är definitivt exempel på sådana vansinniga åtgärder. I december föreslog t ex Socialdemokraterna att alla familjer skulle få dubbelt barnbidrag. Att detta hade varit en usel åtgärd visar också dagens siffror. Studerar vi dem mer i detalj så ser vi att detaljhandeln klarade sig bra och upplevde en viss ökad efterfrågan. Det är således inte en bransch som har något behov av att stimuleras av dubbla barnbidrag. Att det går bra i detaljhandeln är heller inte konstigt.

Drygt 90 % av svenskarna kommer fortfarande att ha jobb att gå till. Denna grupp har, på grund av låg inflation, fått kraftiga reallöneökningar. Till detta lägger vi sänkta inkomstskatter samt en extremt låg ränta. Gemene man med jobb har aldrig haft det så bra. Att då fördela ut statliga medel till medborgarna för att öka konsumtionen är en helt meningslös åtgärd som endast leder till en försämring av statsfinanserna. Sveriges problem finns inte i sektorer som styrs av en inhemsk efterfrågan. Landets problem hittar vi nästan uteslutande i exportindustrin. Därför menar jag att denna typ av ökade inhemska stimulanser har en klart begränsad effekt och att man av den anledningen bör vara oerhört försiktig med skattebetalarnas pengar. Hur många lastbilar extra hade Volvo sålt med ett extra barnbidrag i december?