Inkonsekvent Falkvinge

Lagmannen i rättegången mot The Pirate Bay anklagas nu av de åtalades advokater för att ha befunnit sig i en jävsituation och kräver därför att rättegången görs om. Huruvida fallet är tillräckligt grovt för att räknas som jäv eller inte har jag ingen uppfattning om. Klart är i alla fall att det är oerhört klantigt hanterat av lagmannen. Han borde uppenbarligen ha tänkt tanken att det kunde vara en situation som kunde bli föremål för kritik och borde därför ordentligt ha utrett frågan ordentligt innan rättegången startade. Nu riskerar hans klantiga misstag att kosta skattebetalarna stora pengar.

Vad som däremot är högst intressant med dagens nyhet är att Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge har skickat ut ett pressmeddelande där han kräver att rättegången görs om. Detta är något nytt i svensk politik. Det är högst anmärkningsvärt att en partiledare till ett parti som mycket väl kan bli indvald i såväl Europaparlamentet som Sveriges Riksdag har synpunkter på hur en enskild rättegång har skötts. Detta visar, om inte annat, att Piratpartiet är en politisk kraft som skiljer sig kraftigt åt från andra etablerade partier.

Att Mona Sahlin skulle ha synpunkter på ett enskilt våldtäktsmål eller att Fredrik Reinfeldt skulle rasa över hur en domstol tolkade skattelagstiftningen är fullständigt otänkbart. Rick Falkvinge har uppenbarligen inte gjort samma tolkning av sin roll som politiker.

Personligen tycker jag att Falkvinges agerande är olämpligt och trist. Domstolarnas oberoende är av central betydelse i ett demokratiskt system. Ur det perspektivet får vi alla ett bättre samhälle om våra politiker håller sig till de frågor där de ska tillämpa inflytande. Rick Falkvinge är annars bra på att argumentera för behovet av rättssäkerhet, integritet och individens skydd mot staten. Självklart ska de åtalade ha rätt till en ny rättegång om det visar sig att fel ha begåtts. Den frågan skall dock avgöras av en domstol och inte av politiska partiledare. Falkvinges agerande gynnar inte rättssäkerheten där det är av central betydelse att våra politiker inte försöker påverka våra oberoende domstolar. Falkvinge är med andra ord oerhört inkonsekvent i sin politiska retorik.

Trist engagemang

Efter domen mot The Pirate Bay växer Piratpartiet kraftigt och är nu landets fjärde största parti sett till antalet medlemmar. En grundläggande anledning till det stora antalet medlemmar är att medlemskapet är gratis och bekräftas genom ett enkelt knapptryck på partiets hemsida. Därmed inte sagt att man lättvindligt ska avfärda dessa siffror som betydelselösa. Jag är övertygad om att de etablerade partiernas medlemstal inte skulle skjuta i höjden på samma sätt om man försökte attrahera medlemmar med samma metod.

Att engagemanget finns där tvivlar jag inte på. Däremot kan jag tycka att det är tragiskt hur dessa medlemmar väljer att engagera sig politiskt. Jag kan inte på något sätt se att frågan om fri fildelning skulle vara någon särskilt viktig fråga ur ett demokratiskt perspektiv som partiet hävdar. Jag är tyvärr rädd för att många är engagerade i frågan av ett enda syfte. Man är inte beredd att betala för sin mediekonsumtion, vilket gör att detta handlar om en så kallad plånboksfråga där man desperat försöker att hitta djupare infallsvinklar i sin argumentation. Att internet däremot ska vara öppet, tillgängligt och fritt kan vara en viktig fråga, men för mig behöver det inte vara en motsättning mot att mediabolag ska ha rätt till ersättning när konsumenten tar del av en produkt. Att begränsa gratis fildelning har inget med censur eller yttrandefrihet att göra på samma sätt som att de lagar som finns mot snatteri inte kan sägas vara begränsande ur ett människorättsperspektiv.

Även om man tycker att mediabolagen inte har rätt till någon ersättning för de produkter de skapat, så förstår jag ändå inte hur man kan välja att engagera sig politiskt i Piratpartiet. Hur kan den frågan överskugga alla andra frågor? Hur kan fildelning vara så mycket mer centralt än sjukvård, skatt och utbildning? Jag kan inte förstå hur man kan välja att avsäga sig sitt demokratiska inflytande i andra frågor genom en röst på ett enfrågeparti. Ett stort slöseri och ett hån mot de miljarder människor som lever i diktaturer.

Visst har Piratpartiet ett engagemang som är något större är just fildelning. Man har t ex varit väldigt aktiva i t ex FRA-frågan som jag tycker är klart mycket mer relevant. Min respekt för Piratpartiet och dess sympatisörer skulle vara avsevärt högre om medlemstillströmningen hade skett under FRA-debatten istället för efter en dom mot The Pirate Bay. Det faktum att detta inte har skett tyder på att engagemanget handlar om den egna plånboken. Ett argument som inte är värt att ta på allvar i en politisk debatt.

Pirate Bay-pajas

Idag meddelar den åtalade Peter Sunde från Pirate Bay på sin blogg att han väljer att gå med i Miljöpartiet. Han säger sig dock ha åsikter som står mer till vänster än deras genomsnittsväljare. Han skriver:

"Idag kommer jag alltså ut, som miljöpartist! Och jag hoppas att partiet kan se mig som en tillgång och låta mig få dra partiet lite mer åt vänster."

Detta är samma man som har valt att fly svensk skattelagstiftning och som driver sitt bolag via skatteparadis på British Virgin islands. Oj, vad det är härligt att betala skatt! Vilken pajas!