Igår var det Jan Björklunds tur att utfrågas i SVT. På det hela taget tycker jag att Björklund får godkänt för sin insats. Kritik kan dock riktas mot hans svårigheter att förklara varför de med högst inkomster behöver sänkt marginalskatt och således varför värnskatten måste avskaffas.
Björklund var inne på rätt spår, men gav ändå ett tveksamt och nästan urskuldande intryck. Värnskatt och förmögenhetsskatt är två skatter som är nästan helt ointressanta ur ett statsfinansiellt perspektiv. Istället drivs riskkapital ut ur landet samtidigt som det blir svårt för svenska arbetsgivare att konkurrera om utländska toppkrafter eller behålla attraktiv svensk personal. Detta är ytterst skadligt. Dessa båda skatter är exempel på populistiska skatter som skadar samhället utan att ge något tillbaks.
Som Jan Björklund berättade har till och med Lars Ohly insett problemen med värnskatten. Nu sträcker sig hans problembild inte längre än till Djurgårdens fotbollslag. Mycket skulle vara vunnit om han bara lyckades inse att precis samma resonemang gäller för läkare, företagsledare, konsulter och forskare. Värnskatten skapar idag en klassisk brain-drain-effekt i Sverige och bör omedelbart avskaffas. Förmögenhetsskatten riskerar att dränera landet på riskkapital samt tillgångar som ska reavinstbeskattas och bör definitivt inte återinföras.
Jag önskar att Björklund hade varit tydligare på dessa punkter. Själv har jag en inkomst som ligger under nivån för värnskatt och skulle inte heller beröras av någon återinförd förmögenhetsskatt. Trots detta anser jag att detta är oerhört viktiga frågor. Politiker måste aktivt våga ta ställning och pedagogiskt förklara hur sänkta skatter för höginkomsttagare och en avskaffad förmögenhetsskat faktiskt kan vara högst lönsamt för oss andra medborgare som inte betalar dessa skatter. Är det verkligen så svårt för väljarna att se till samhällets bästa och inte enbart till den egna plånboken? Högre skatt för "de rika" behöver absolut inte vara lika med mer resurser till välfärd. Kan vi inte vara överens om det?
Mer hos Peter Andersson, Per Ankersjö och Mikael Andersson.
Visar inlägg med etikett SVT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SVT. Visa alla inlägg
måndag 30 augusti 2010
söndag 18 oktober 2009
Borg vs Östros
Ikväll följde jag debatten mellan Thomas Östros och Anders Borg i SVT:s Agenda. På ett sätt en ganska ointressant debatt som följde det mönster vi tidigare har sett mellan dessa båda herrar. Däremot stör jag mig alltmer på Östros retorik och debatteknik som är under all kritik. I mina ögon är Thomas Östros Sveriges just nu fulaste och oärligaste politiska debattör.
Några få exempel från kvällens debatt:
- Östros användande av termen pensionärsskatt. Idag betalar pensionärer exakt samma skatt som under S-styret 2006, var det så fruktansvärt?
- Hans populistiska retorik över att skattehöjningar för "de rika", de med "miljoninkomster" ska betala "välfärdssatsningar". Sanningen är att dessa skatter knappt innebär en miljard i intäkter och således är helt intressanta i sammanhanget.
- Östros exempel med vilka skattesänkningar talmannen har fått i kronor och ören. Till sanningen hör att sänkningarna inte är procentuellt särskilt stora eftersom det handlar om en av landets mest förmögna personer.
- Argumentationen att ekonomin och underskotten är körda i botten trots att hans egen budget visar precis samma resultat. Dessutom spenderar han mer genom att räkna på en lägre arbetslöshet.
Självklart handlar politisk retorik om att använda sina argument på ett effektivt sätt. Östros vrider dock sanningen till den milda grad att det blir obehagligt. Särskilt tragiskt blir det när det handlar just om ekonomi som är ett ämne som gemene man upplever som komplicerat. Min uppfattning är att Östros särskiljer sig i svensk politik och att hans partikamrater i form av t ex Sahlin och Bodström är betydligt ärligare, liksom blockkollegor som Ohly, Wetterstrand och Åström.
Östros har dock en poäng i debatten - att den höga arbetslösheten är ett stort problem för regeringen som har varit mycket enkelspårig i sin retorik kring vikten av just jobbfrågan. Här vill jag hävda att alla politiker ljuger för väljarna. Sverige är ett litet och extremt exportberoende land i en globaliserad värld. Detta innebär att den internationella konjunkturen är direkt avgörande för svensk arbetsmarknad och att det aktuella läget för världsekonomin är oerhört mycket mer centralt än om vi har en borgerlig eller rödgrön regering. Det vore mer ärligt om politikerna erkände detta istället för att överskatta sin förmåga och vagga in väljarna i falska förhoppningar.
Några få exempel från kvällens debatt:
- Östros användande av termen pensionärsskatt. Idag betalar pensionärer exakt samma skatt som under S-styret 2006, var det så fruktansvärt?
- Hans populistiska retorik över att skattehöjningar för "de rika", de med "miljoninkomster" ska betala "välfärdssatsningar". Sanningen är att dessa skatter knappt innebär en miljard i intäkter och således är helt intressanta i sammanhanget.
- Östros exempel med vilka skattesänkningar talmannen har fått i kronor och ören. Till sanningen hör att sänkningarna inte är procentuellt särskilt stora eftersom det handlar om en av landets mest förmögna personer.
- Argumentationen att ekonomin och underskotten är körda i botten trots att hans egen budget visar precis samma resultat. Dessutom spenderar han mer genom att räkna på en lägre arbetslöshet.
Självklart handlar politisk retorik om att använda sina argument på ett effektivt sätt. Östros vrider dock sanningen till den milda grad att det blir obehagligt. Särskilt tragiskt blir det när det handlar just om ekonomi som är ett ämne som gemene man upplever som komplicerat. Min uppfattning är att Östros särskiljer sig i svensk politik och att hans partikamrater i form av t ex Sahlin och Bodström är betydligt ärligare, liksom blockkollegor som Ohly, Wetterstrand och Åström.
Östros har dock en poäng i debatten - att den höga arbetslösheten är ett stort problem för regeringen som har varit mycket enkelspårig i sin retorik kring vikten av just jobbfrågan. Här vill jag hävda att alla politiker ljuger för väljarna. Sverige är ett litet och extremt exportberoende land i en globaliserad värld. Detta innebär att den internationella konjunkturen är direkt avgörande för svensk arbetsmarknad och att det aktuella läget för världsekonomin är oerhört mycket mer centralt än om vi har en borgerlig eller rödgrön regering. Det vore mer ärligt om politikerna erkände detta istället för att överskatta sin förmåga och vagga in väljarna i falska förhoppningar.
söndag 13 september 2009
Tröttsam mediakonsumtion
Efter att ha konsumerat ett par nyhetsprogram och Agenda under kvällen kan man inte annat än konstatera att svensk debatt och nyhetsrapportering är oerhört förutsägbar.
Nyhetsuppläsaren på Rapport hann bara nämna i inledningen att en professor i rättsvetenskap gick till hårt angrepp på svenska myndigheter för att ha lämnat ut information till sina utländska kollegor i fallet Ghezali innan min fru gäspande konstaterade att Dennis Töllborg verkar vara i farten. En snabb slutsats som också mycket riktigt visade sig stämma. Hans "objektiva" uttalanden som professor är ungefär lika intressanta som Sören Holmbergs opinionsanalyser och det är märkligt att SVT gång på gång släpper fram hans förutsägbara utsagor.
Nästa besvikelse var Agenda och utfrågningen av de rödgrönas partiledare. Det var i sig inget fel på frågorna, men det var uppenbart att svaren hela tiden uteblev. Trots detta fortsatte programledaren efter manus med nästa fråga utan en enda relevant följdfråga. Ibland kan jag fundera på om utfrågare alltid ska vara objektiva och balanserade. Kanske det vore rimligare med sändningar där utfrågarna har en officiell politisk agenda och agerar utifrån denna. SvD:s och Aftonbladets websändningar där ledarskribenterna Sanna Rayman och Katrin Kielos leder utfrågningarna är ett exempel på program som jag tror kan vitalisera såväl den politiska debatten som mediabevakningen.
Nyhetsuppläsaren på Rapport hann bara nämna i inledningen att en professor i rättsvetenskap gick till hårt angrepp på svenska myndigheter för att ha lämnat ut information till sina utländska kollegor i fallet Ghezali innan min fru gäspande konstaterade att Dennis Töllborg verkar vara i farten. En snabb slutsats som också mycket riktigt visade sig stämma. Hans "objektiva" uttalanden som professor är ungefär lika intressanta som Sören Holmbergs opinionsanalyser och det är märkligt att SVT gång på gång släpper fram hans förutsägbara utsagor.
Nästa besvikelse var Agenda och utfrågningen av de rödgrönas partiledare. Det var i sig inget fel på frågorna, men det var uppenbart att svaren hela tiden uteblev. Trots detta fortsatte programledaren efter manus med nästa fråga utan en enda relevant följdfråga. Ibland kan jag fundera på om utfrågare alltid ska vara objektiva och balanserade. Kanske det vore rimligare med sändningar där utfrågarna har en officiell politisk agenda och agerar utifrån denna. SvD:s och Aftonbladets websändningar där ledarskribenterna Sanna Rayman och Katrin Kielos leder utfrågningarna är ett exempel på program som jag tror kan vitalisera såväl den politiska debatten som mediabevakningen.
fredag 11 september 2009
Sören Holmberg borde vara rökt
På Rapport tidigare ikväll presenterades en statsvetare som "Norges Sören Holmberg". Enligt mig är det inte ett särskilt positivt epitet. Möjligen hade Holmberg en storhetstid på 70-talet, men de sista tio åren har han definitivt inte imponerat. Ur det perspektivet är det högst märkligt att han fortfarande verkar bära på ett stort förtroendekapital hos landets journalistkår.
Hösten 2007 menade Holmberg att regeringens opinionssiffror var så pass dystra att han under SCB:s demokratidag sade:
- Mitt stalltips är att regeringen Reinfeldt är rökt.
Enligt senare opinionssiffror uppenbarligen en något förhastad slutsats.
Än värre är hans agerande under SVT:s valvakor. För oss som älskar siffror, analyser och val blir sändningarna med Holmberg riktiga besvikelser. Möjligen beror det på en tilltagande ålder, men faktum är att han inte alls hänger med i resultatrapporteringen. Uppenbara slutsatser dröjer alldeles för länge, han blandar ihop siffror och presenterar materialet på ett ostrukturerat sätt.
Jag hoppas SVT vågar ta till sig behovet av förändring. Jag vet att det finns mängder med kompetenta, pålästa och pedagogiska statsvetare som är beredda att ta över arbetsuppgifterna. Tyvärr verkar SVT agera utifrån livslånga anställnignskontrakt. Är det möjligen LAS som spökar även där?
Hösten 2007 menade Holmberg att regeringens opinionssiffror var så pass dystra att han under SCB:s demokratidag sade:
- Mitt stalltips är att regeringen Reinfeldt är rökt.
Enligt senare opinionssiffror uppenbarligen en något förhastad slutsats.
Än värre är hans agerande under SVT:s valvakor. För oss som älskar siffror, analyser och val blir sändningarna med Holmberg riktiga besvikelser. Möjligen beror det på en tilltagande ålder, men faktum är att han inte alls hänger med i resultatrapporteringen. Uppenbara slutsatser dröjer alldeles för länge, han blandar ihop siffror och presenterar materialet på ett ostrukturerat sätt.
Jag hoppas SVT vågar ta till sig behovet av förändring. Jag vet att det finns mängder med kompetenta, pålästa och pedagogiska statsvetare som är beredda att ta över arbetsuppgifterna. Tyvärr verkar SVT agera utifrån livslånga anställnignskontrakt. Är det möjligen LAS som spökar även där?
söndag 28 juni 2009
Ohly kritiserar statliga bolag
Så har Almedalsveckan inletts och först ut av talarna var Vänsterpartiets Lars Ohly. Talet bjöd inte direkt på några större överraskningar, utan han argumenterade för ökat statligt ägande och mer till alla som har det svårt såsom handikappade, arbetslösa, sjukskrivna, kvinnor, statliga banker, industrin och bilföretag. Någon direkt finansieringsplan av detta massiva bidragsstöd gavs förstås inte, utan vi får helt enkelt nöja oss med att konstatera att det är "de rika" som skall finansiera dessa satsningar.
Lars Ohly beklagade också de försäljningar som nuvarande regering har gjort av ett antal statliga bolag och efterfrågade istället ett större statligt ägande inom banksektorn. Kort därefter gick han till hårt angrepp mot tre arbetsgivare som han menar utmärkt sig som ett hot mot hela arbetarrörelsen genom sin fackföreningsfientliga policy. Det var Älvsbyhus, SVT och Systembolaget. Att två av tre exempel hör hemma i den statliga sektorn gör att jag inte riktigt får hyllningen till de offentliga bolagen att gå ihop!
Talet bjöd, som sagt, inte på något överraskande och vänsterledaren var uppenbart försiktig med offensiva radikala vänsterutspel som kan skrämma bort mittenväljare från det rödgröna samarbetet. Talet var dock väl genomfört och personligen tycker jag att kritiken mot Ohly är väl hård. Det är den partiledare vars åsikter jag har minst gemensamt med. Trots detta tycker jag att han är en rätt bra retoriker, har humor och klarar sig bra i debatter även om det känns som att han, precis som alla företrädare för radikalvänstern, lever i en helt annan verklighet. En värld där tillväxten är förutbestämd och där det är uppenbart att någon får mindre så fort någon får mer.
Lars Ohly beklagade också de försäljningar som nuvarande regering har gjort av ett antal statliga bolag och efterfrågade istället ett större statligt ägande inom banksektorn. Kort därefter gick han till hårt angrepp mot tre arbetsgivare som han menar utmärkt sig som ett hot mot hela arbetarrörelsen genom sin fackföreningsfientliga policy. Det var Älvsbyhus, SVT och Systembolaget. Att två av tre exempel hör hemma i den statliga sektorn gör att jag inte riktigt får hyllningen till de offentliga bolagen att gå ihop!
Talet bjöd, som sagt, inte på något överraskande och vänsterledaren var uppenbart försiktig med offensiva radikala vänsterutspel som kan skrämma bort mittenväljare från det rödgröna samarbetet. Talet var dock väl genomfört och personligen tycker jag att kritiken mot Ohly är väl hård. Det är den partiledare vars åsikter jag har minst gemensamt med. Trots detta tycker jag att han är en rätt bra retoriker, har humor och klarar sig bra i debatter även om det känns som att han, precis som alla företrädare för radikalvänstern, lever i en helt annan verklighet. En värld där tillväxten är förutbestämd och där det är uppenbart att någon får mindre så fort någon får mer.
lördag 21 mars 2009
Osakligt SVT
Här är ett klipp på vad SVT väljer att spendera våra licenspengar på.
http://svtplay.se/v/1487674/plus/del_8_av_15?cb,a1364145,1,f,102797/pb,a1364142,1,f,102797/pl,v,,1487674/sb,p102797,1,f,-1
Ett helt osakligt påhopp på ett enskilt företag som Securitas. Konsumentjournalistik tillåts ofta vara hur onyanserad som helst. Vad är producentens ansvar? Ska det vara så? Är det så?
http://svtplay.se/v/1487674/plus/del_8_av_15?cb,a1364145,1,f,102797/pb,a1364142,1,f,102797/pl,v,,1487674/sb,p102797,1,f,-1
Ett helt osakligt påhopp på ett enskilt företag som Securitas. Konsumentjournalistik tillåts ofta vara hur onyanserad som helst. Vad är producentens ansvar? Ska det vara så? Är det så?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)