Varför stressar man mer i Jämtland än i Stockholm?

De senaste dagarna har de nya sjukreglerna debatterats hårt. Det är uppenbart att regeringen har infört regler som, i vissa fall, fått orimliga konsekvenser och där uppenbart sjuka människor har hamnat i kläm. Mot den bakgrunden är det positivt att man nu backat och gjort vissa justeringar. Självklart ska människor som uppenbart saknar arbetsförmåga ha rätt till sjukersättning.

Samtidigt tycker jag att debatten blir sned. Det är lätt att enbart fokusera på de misstag som begås i en tid av förändring och helt glömma bort de uppenbara behovet av just justeringar i ett system som fallerat fullständigt. Under den socialdemokratiska regeringen förtidspensionerades 140 personer om dagen. Personer som ofta var unga och som uppenbarligen inte saknade arbetsförmåga för all framtid. Vi har ännu idag skrämmande höga sjukskrivningstal i framförallt norrländska län som Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Idag har jämtlänningarna nästan 50 % större sjukfrånvaro än invånarna i Stockholms län. Majoriteten av de sjukskrivna i Jämtland är kvinnor i glesbygd som är sjukskrivna på grund av stressrelaterade problem. På samma sätt sticker de svenska sjukskrivningstalen ut internationellt som extremt höga.

I Sverige har vi bra sjukvård, världens största välfärdssatsningar och en förhållandevis bra miljö. Är det då rimligt att vi ska ha världens sjukaste befolkning? I Jämtland finns vacker natur och frisk fjälluft. Är det då rimligt att invånarna ska lida av 50 % mer stressrelaterade problem än i Stockholm? Svaret på frågorna är självklart nej, och det är uppenbart att det omedelbart krävs drastiska och genomgripande förändringar i det svenska sjukförsäkringssystemet. Vi får inte glömma att höga sjukskrivningstal slukar enorma resurser som annars kunde satsas på t ex den sjukvård och äldreomsorg som kommer att bli mycket hårt belastad med en åldrande befolkning.

Problemet är att det är oerhört lätt att kritisera förändringar och lyfta fram exempel på de individer som tyvärr, på ett felaktigt sätt, har kommit i kläm. Däremot är det oerhört svårt att förklara exakt hur man gör dessa nödvändiga förändringar på ett bättre sätt. Min förhoppning är att regeringen fortsätter att vara lyhörd för sina egna misstag och lyckas med genomföra genomgripande och nödvändiga förändringar i ett sjukt system.