lördag 30 oktober 2010

Ibland är det bättre att var tyst socialdemokrater!

Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten har fått hård kritik för att hon för två år sedan deltog i en konferens där såväl resa som uppehälle bekostades av Shell. Aftonbladets Lena Melin kräver Arkelstens avgång och många socialdemokrater, med Mona Sahlin i spetsen, stämmer in i kritiken.

Min rekommendation till dessa socialdemokrater är att tänka efter ytterligare en vända kring hur läget ser ut i svensk politik. Som exempel kan nämnas att Wanja Lundby-Wedin är ordförande i landets största fackförening. Detta kombineras med ett uppdrag som ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott.

- Det är stor skillnad på multinationella företag och folkrörelser, svarar då dessa socialdemokrater.

Så sant. Men om vi då tar diskussionen till nästa steg, så ser vi att Wanja Lundby-Wedin kombinerar platsen i verkställande utskottet med en post som styrelseordförande i Folksam.

- Vi talar fortfarande om en folkrörelse, säger då socialdemokraterna.

Möjligen sant. Men i nästa steg kan vi enkelt konstatera att Folksam är största ägare i börsnoterade Swedbank. Ett vinstmaximerande börsbolag där en annan storägare fram till ett par veckor sedan hette Cevin som styrs av Christer Gardell. Ett riskkapitalbolag registrerat på Cayman Island och ett bolag som har precis lika stort intresse av framgångar för Swedbank som folkrörelsedrivna Folksam. Plötsligt har vi en situation där riskkapitalister på Cayman Island direkt gynnas av att ha en person i socialdemokraternas verkställande utskott som företräder deras intresse. Så hade inte fallet varit om Wanja Lundby-Wedin enbart hade nöjt sig med att vara fackordförande.

Utöver detta så hittar vi även Wanja Lundby-Wedin i styrelsen för Aftonbladet. Ett styrelseuppdrag där hon har till uppgift att maximera vinsten för ägarna som i detta fallet är börsnoterade Schibstedt. En vinst som i sin tur delas ut till ägarna. Schibstedts tredje största ägare är amerikanska JP Morgan Chase. I praktiken har vi då en representant i socialdemokraternas verkställande utskott som direkt har till uppgift att maximera vinsten för en av USA:s största banker.

För egen del upprörs jag inte av att Wanja Lundby-Wedin sitter på mängder med stolar. Kanske är det till och med positivt att hon får en inblick i t ex bank- och försäkringsbranschen. Däremot har jag en uppmaning till Mona Sahlin och andra socialdemokrater som kastar sten mot Arkelsten. Tänk igenom läget ytterligare en vända! Är inte Wanja Lundby-Wedins alla lojaliteter och styrelseuppdrag en mer relevant fråga att diskutera än Arkelstens tvådagarskonferens?

Mer finns att läsa hos Per Ankersjö, Röda Berget, Carl B Hamilton och Johan Hedin.

fredag 1 oktober 2010

Varför ljög du Sahlin?

Idag har Mona Sahlin och de rödgröna lanserat Kent Härstedt som kandidat till talmansposten. Det är nu upp till Sverigedemokraterna att avgöra om det blir en moderat eller socialdemokrat som talman. I och med lanseringen visar också Mona Sahlin att hon tydligt väljer att sätta det egna politiska inflytandet framför att bidra till att Sverigedemokraterna får ett så litet inflytande som möjligt i svensk politik. Det behöver nödvändigtvis inte vara fel eller orimligt.

Det som däremot är oerhört upprörande är att agerandet går helt emot de principer som Mona Sahlin sade sig värna i valrörelsen. Eller vad sägs om följande citat som återges på Mathias Sundins blogg:

- "Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande."

-
"Man kan aldrig som socialdemokrat räkna in ett stöd från Sverigedemokraterna. Man kan aldrig bygga en politisk majoritet i någon politisk instans på Sverigedemokraternas stöd. Om vi lägger fram förslag, så måste de vara förankrade i något annat parti om det handlar om att få majoritet. ... Om en socialdemokrat någonstans räknar med Sverigedemokraternas stöd för att få igenom en sak, då är det fel. Då bryter det mot den princip som socialdemokratin ska stå för."

Dessa och liknande uttalanden var alltså inget annat än rent skitsnack från Mona Sahlin. Hon har ljugit sig igenom hela valrörelsen och förtjänar för detta falskspel inget annat än förakt.