tisdag 31 augusti 2010

Manifest utan lösningar

Idag presenterade de rödgröna äntligen sitt valmanifest. Det hela var en ganska sorgsen tillställning där väldigt få konkreta nyheter fanns med. Såväl manifestet som deltagarna andades trötthet och uppgivenhet.

Det positiva är att det inte är någon omvälvande socialistisk politik vi talar om. Sänkt restaurangmoms, sänkta inkomstskatterna för pensionärer, morötter för miljöomställning och sänkta sociala avgifter är alla förslag som tidigare drivits av alliansföreträdare. Det gör också att det finns få punkter i manifestet som upprör. Den stora besvikelsen är istället den totala bristen på visioner. Alliansen har en idé om hur strukturella förändringar som sänkta inkomstskatter och ett förbättrat företagsklimat på sikt ska kunna generera tillväxt, jobb och en förbättrad välfärd. De rödgröna saknar helt en sådan vision. Istället ödslas pengar på helt meningslösa åtgärder i ett desperat försök att köpa röster. Fri tandvård för alla mellan 19 och 24 år är ett sådant exempel liksom sänkningen av maxtaxan i förskolan. Den sistnämnda reformen innebär endast att den förhållandevis välbärgade medelklassen med små barn får 360 kronor mer per månad att röra sig med. Några positiva effekter ger inte åtgärden. Fler barn kommer inte att gå i förskolan, vi får inte fler jobb och tillväxten förbättras inte. Istället handlar det enbart om en reform som kostar pengar och som möjligen kan köpa en och annan röst.

En annan brist i manifestet är också att väljarna fortfarande inte får något besked om hur förmögenhetsskatten ska se ut och huruvida fastigheter ska beskattas dubbelt i form av både fastighets- och förmögenhetsskatt.

Manifestet är ingen katastrof för Sverige. Däremot är det uppenbart att de rödgröna helt saknar en vision om hur ett bättre samhälle ska se ut. Lite mer till vissa sköra grupper i bidrag, men inte en tanke på hur utslagning, långtidsarbetslöshet och utanförskap ska undvikas. Frågan är om 1900-talets lösningar fungerar för 2000-talets problem?

Mer hos Oscar Fredriksson, Veronica Palm och Mikael Andersson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar