Idag firas tjugoårsjubiléet av Berlinmurens fall. I media har vi de senaste dagarna kunnat ta del av åtskilliga berättelser om det vidriga livet bakom muren. Mot bakgrund av det faktum att samtliga försök att skapa socialistiska samhällen slutat i total misär, så är det anmärkningsvärt att det fortfarande finns stora väljargrupper som anammar retoriken. Visst har Vänsterpartiet accepterat det demokratiska systemet, men en politik som vill se ett samhälle där statens makt och inflytande växer på bekostnad av de enskilda individerna är ändå ett hot och en fara. Borde vi inte ha lärt oss tillräckligt om de negativa konsekvenser som en sådan politik leder till? Borde inte alla dessa socialistiska experiment lärt oss det orimliga i att rösta fram en regering där gamla VPK:are släpps in i regeringskorridorerna?
Klart är i alla fall att detta är ett jubileum som är väl värt att fira. Idag har vi ett demokratiskt, väl fungerande och enat Tyskland. Ett land som har haft en oerhört imponerande utveckling sedan Hitlers fall. 1949 var landet sönderslaget och avskytt. 1989 levde mängder av tyskar bakom en mur i DDR och med en usel ekonomi. Trots att man har haft alla förutsättningar emot sig har Tyskland idag världens 16:e högsta BNP/capita som ligger ganska exakt på samma nivå som Sverige som placeras på platsen precis ovanför. Här är det uppenbart att vi har en hel del att lära av Tyskland. Vi har, trots oerhört mycket bättre förutsättningar, inte lyckats bättre ekonomiskt.
Tyskland kan fungera som ett positivt exempel ur många aspekter. Under 50-talet lyfte man landet ur en ekonomisk och demokratisk misär på precis samma sätt som man lyckades förbättra situationen för alla medborgare i landets östra delar under 90-talet. Det visar på hur snabbt omvälvande positiva förändringar kan komma till stånd. En gång fattig, uträknad och med demokratiskt underskott behöver nödvändigtvis inte innebära att man är fast förankrad i misär. Exemplet Tyskland visar tydligt det rimliga med en utvidgning av EU och en öppen invandringspolitik. Såväl individer som länder kan resa sig, bli produktiva och bidra till en positiv såväl demokratisk som ekonomisk utveckling även för dem som redan har det bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar