Cirkeln är sluten

Jag besökte Irland helgen innan folkomröstningen om Lissabonfördraget för cirka ett år sedan. Folket röstade nej och det var framförallt två argument som lyftes fram i valrörelsen. Kampanjretoriken lät som följer:

- Mängder med människor har dött för vår frihet, kasta inte bort det, rösta nej till Lissabonfördraget.

- Europa kommer tvinga oss att tillåta aborter och dödandet av våra ofödda barn. Rösta nej till Lissabonfördraget.

Den svenska vänstern går nu till val på just denna fråga som besannar irländarnas tveksamhet. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest: "Vi ska jobba för att samtliga EU-länder ska ge tillgång till säkra och lagliga aborter."

I Vänsterpartiets valmanifest hittar vi texten att Väsnterpartiet ska motverka de krafter som vill motverka fri abort inom EU.

Jag uppskattar dessa partier ställningstagande i abortfrågan. Tyvärr så är det just denna typ av argumentation som är anledningen till irländarnas nej till Lissabonfördraget. Ett nej som lyfts fram nästan som ett hjältedåd i samma vänsterkretsar.

Jag tycker det är positivt att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kämpar för fri aborträtt. Men det blir lite komiskt när vänsterna hyllar irländarnas nej och det positiva i att de sagt ifrån mot vad man menar är "ett EU där man ständigt sätter marknaden framför människan". För den som följt den irländska debatten är det uppenbart att de röstat nej på grund av nationalistisk propaganda och motståndet mot abort. Två argument som Vänsterpartiet rimligen borde ta aktivt avstånd ifrån istället för att hylla!

Kanske är det dags att ta till den klassiska jämförelsen där höger/vänsterskalan istället visas som en cirkel. I detta fall passar den väl in. Den svenska vänstern hyllar ,och har aktivt kämpat för, ett folkomröstningsresultat som bygger på propaganda från en konservativ och nationalistisk irländsk rörelse på den yttersta högerkanten!

Min enda slutsats är att man bör ta aktivt avstånd från såväl den irländska konservativa högern som svenska Vänsterpartiet.