Så har Almedalsveckan inletts och först ut av talarna var Vänsterpartiets Lars Ohly. Talet bjöd inte direkt på några större överraskningar, utan han argumenterade för ökat statligt ägande och mer till alla som har det svårt såsom handikappade, arbetslösa, sjukskrivna, kvinnor, statliga banker, industrin och bilföretag. Någon direkt finansieringsplan av detta massiva bidragsstöd gavs förstås inte, utan vi får helt enkelt nöja oss med att konstatera att det är "de rika" som skall finansiera dessa satsningar.
Lars Ohly beklagade också de försäljningar som nuvarande regering har gjort av ett antal statliga bolag och efterfrågade istället ett större statligt ägande inom banksektorn. Kort därefter gick han till hårt angrepp mot tre arbetsgivare som han menar utmärkt sig som ett hot mot hela arbetarrörelsen genom sin fackföreningsfientliga policy. Det var Älvsbyhus, SVT och Systembolaget. Att två av tre exempel hör hemma i den statliga sektorn gör att jag inte riktigt får hyllningen till de offentliga bolagen att gå ihop!
Talet bjöd, som sagt, inte på något överraskande och vänsterledaren var uppenbart försiktig med offensiva radikala vänsterutspel som kan skrämma bort mittenväljare från det rödgröna samarbetet. Talet var dock väl genomfört och personligen tycker jag att kritiken mot Ohly är väl hård. Det är den partiledare vars åsikter jag har minst gemensamt med. Trots detta tycker jag att han är en rätt bra retoriker, har humor och klarar sig bra i debatter även om det känns som att han, precis som alla företrädare för radikalvänstern, lever i en helt annan verklighet. En värld där tillväxten är förutbestämd och där det är uppenbart att någon får mindre så fort någon får mer.
söndag 28 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar