Idag presenterades en lista över vilka Apotek som skall säljas av staten och övergå i privat ägo. Som väntat är kritiken hård från oppositionen. Personligen tycker jag att ägarförändringen är bra och kan inte annat än att förvånas över hur central denna fråga tycks vara för såväl medborgare som politiker. Är det verkligen så viktigt vem som äger Apoteket? Svaret på frågan är förstås nej. Trots den marginella betydelsen så är jag övertygad om att vi kommer att få se förbättringar. Konkurrens leder till effektivare verksamheter, lägre priser och bättre service. Svårare än så behöver det inte vara!
Jag tror snarare kritiken bygger på tanken att "man vet vad man har och inte vad man får". De senaste 20 åren har mängder med statliga monopol fallit i Sverige. Vi får idag t ex välja taxibolag, telefonoperatör, flygbolag och till och med ta del av privadägd TV. Även här var kritiken massiv. Frågan är varför vi inte hör vänsterpolitiker idag som propagerar för att vi skall avskaffa konkurrensen inom telefoni eller återinföra det statliga monopolet på inrikesflyg?
Som alltid när denna diskussion förs kommer sedan nästa invändning:
- Men titta på elmarknaden och hur den har försämrats sedan avregleringen!
En sådan invändning blir nästan komisk. Problemet med elmarknaden är att produktionen (utbudet) till 100 procent är statligt reglerat. Idag hindrar staten producenterna att öka produktionen genom att bygga t ex fler kärnkraftsverk. Vad har ett sådant upplägg med marknadsekonomi att göra? Tanken är att marknaden skall styra utbud och efterfrågan. Inte att staten skall reglera utbudet.
Vänstern har haft fel i sina farhågor vid de tidigare avregleringarna. Naturligtvis har man fel även denna gång! Kanske är det ingen slump att alla andra länder förutom Sverige, Nordkorea och Kuba har valt att avskaffa apoteksmonopolet? Eller vad är det den svenska Socialdemokratin vet som resten av världen missat?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar