Sänkt pension

Nu är Försäkringskassan klar med sina beräkningar för nästa års pensioner. På grund av främst AP-fondernas stora förluster i och med börsraset, så kommer pensionerna att sänkas med 4,4 procent när den så kallade bromsen i systemet slår till 2010.

Detta är naturligtvis tråkigt för alla pensionärer. Sedan tidigare har vi fått uppgfiter från såväl regeringen som Socialdemokraterna att man nu tittar på system för hur man skall kunna undvika att detta sänkning får genomslag fullt ut. En variant man tittar på är att göra om beräkningarna, så att pensionerna istället skall beräknas på ett treårigt genomsnitt istället för en årlig beräkning.

Detta är mycket ändå en märklig tanke. Pensionsfrågan diskuterades och utreddes i årtionden innan de borgerliga och Socialdemokraterna enades om ett system som skulle vara hållbart i framtiden. Nu verkar inte systemet vara djupare rotat än att man vacklar och gör ändringar så fort utfallet inte riktigt blir lika bra som man hoppats på. Var det inte just det som var poängen med hela systemet? Att det skulle vara just långsiktigt hållbart och att kostnaden måste minska när det inte finns tillräckligt med kapital i systemet?

Vi har ett bra system i Sverige och vi har ett upplägg som gör att vi kommer att klara pensionerna även när det demokraftiska läget förändras i framtiden. Många andra länder har extremt otympliga system och måste snart göra omstruktureringar som kommer att bli såväl impopulära som oerhört jobbiga. I det läget vore det oansvarigt som de svenska politikerna inte vågade stå upp för det system som de själva utformat. Att ändra grunden för hela systemet vid första bästa vindpust är oansvarigt, populistiskt och svagt. Man utformade ett system där en så kallad broms skulle slå till vid just kraftiga börsnedgångar eftersom det var nödvändigt. Då bör man också acceptera att bromsen slår till och stå upp för systemet. Istället bör man ägna tiden åt att förklara varför det måste fungera som det gör.

Att det är synd om alla pensionärer är en stor överdrift. Som exempel kan nämnas att 60 % av de privata tillgångarna finns samlade hos 40-talisterna. Majoriteten klarar denna nedskrivning utan att gå på knäna. Sedan finns en grupp riktigt fattiga pensionärer som har det svårt. Här kan viss lindring vara nödvändig. En tanke är att det sker genom riktade skattesänkningar som gör att sänkningen inte blir alltför dramatisk för de riktigt behövande. Det kan vara en nödvändig lösning. Men att börja justera systemet och hitta på nya räknegrunder för att trista siffror dyker upp håller inte. Bromsen i systemet finns för att den är nödvändig, inte för att den är till för att jävlas med folk Alliansen skulle vinna än mer av min respekt om man vågade vara principfasta och försvara sitt system även under ett valår.